FiSK handlingsprogram

Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK samlar liberaler och frisinnade, liksom de som
inte tillhör något politiskt parti att vara förtroendevalda i Svenska kyrkan.
Vi i FiSK verkar utifrån våra liberala och frisinnade värderingar för att Svenska kyrkan
fullgör sitt uppdrag att sprida evangelium om Jesus Kristus. Vi vill säkerställa att
anställda, ideellt engagerade och förtroendevalda i kyrkan möter alla människor med
en öppen och välkomnande attityd.
Fisk-symbolen är erkänd i alla kyrkor. Den var symbol för de första kristna och är
fortfarande ett viktigt kristet tecken. Denna symbol har vi med stolthet gjort till vår.

Ladda ner hela programmet som PDF.
PDF

Vi i FiSK tror att alla människor är skapade till Guds avbild och därför okränkbara.
FiSK vill därför att kyrkan ska vara en tydlig röst i arbetet med att skapa ett samhälle
fritt från diskriminering och där de mänskliga rättigheterna värnas.
FiSK arbetar för att öppenhet och tolerans ska genomsyra samtliga nivåer i Svenska
kyrkan liksom i kyrkans internationella arbete.
FiSK kämpar mot rasism, diskriminering och homofobi. Det skall vara självklart att
alla par, som önskar vigas kyrkligt, ska mötas välkomnande i alla församlingar.

FiSK vill att du själv ska kunna välja den församling du vill tillhöra, vilket inte ska
begränsas till den geografiska boendeorten.
FiSK anser att det är viktigt, att du ska kunna vara aktiv och verka i den församling
där du känner dig hemma. Det kan ha betydelse för om du känner dig mer hemma i
den församling där du arbetar snarare än i den församling där du bor.

Religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet, som ständigt måste värnas.
FiSK vill därför att Svenska kyrkan tydligt markerar mot varje form av kränkning av
denna frihet.
FiSK lyfter särskilt fram vikten av ekumeniska relationer och religionsdialog.
FiSK värnar vidare starkt Svenska kyrkans stora engagemang för internationellt bistånd och hjälparbete.

Svenska kyrkan består av församlingar och stift och ytterst av enskilda människor,
som vill höra till Svenska kyrkan. Det är i församlingarna och stiften verksamheten
ska drivas. Sedan sekelskiftet har många enskilda församlingar och pastorat slagits
ihop och de enskilda församlingarna har fått allt mindre att säga till om.
Kyrkostyrelsen har nu öppnat för att allt mer resurser och verksamhet ska läggas
över på nationell nivå. Kyrkostyrelsen har vidare öppnat för en utredning om att stift
ska kunna slås ihop.
FiSK verkar för att Svenska kyrkan förblir en decentraliserad kyrka, där den enskilda
människan tydligt har möjlighet att påverka och där verksamheten framför allt drivs i
församlingarna och stiften.
FiSK motsätter sig sammanslagning av stift.

Ideella insatser från volontärer är nödvändiga om Svenska kyrkan fortsättningsvis
ska kunna klara av sitt uppdrag. För att volontärernas ideella engagemang ska hålla
hög kvalitet vill FiSK satsa på att kyrkan ger dem möjlighet till utbildning och
handledning för sina uppgifter.
Det är bra att många flickor och kvinnor arbetar ideellt i Svenska kyrkan, men kyrkan
behöver också satsa särskilt på att även hitta uppgifter för just pojkar och män. Ett
exempel som särskilt kan behöva uppmärksammas är gosskörer. Musik- och
körverksamheten är viktiga delar av det ideella arbetet och av gudstjänstlivet i
Svenska kyrkan.
FiSK vill vidare verka för att sammanträden för kyrkans förtroendevalda ska läggas
på tider, så att det är möjligt även för yrkesarbetande att delta.

FiSK lägger stor vikt vid det pedagogiska arbetet med barn och unga. Svenska
kyrkan har ett stort ansvar att sprida kunskap om kristen tro och kristna värderingar.
Det är därför viktigt att barn och unga får positiva kontakter med kyrkan. Särskilda
strategier behövs för att nå barn och unga i särskilt utsatta områden.
FiSK prioriterar konfirmandarbetet och strävar efter att lägerkostnader för
konfirmandens familj är så låga som möjligt. Det är viktigt att ge de unga positiva
erfarenheter och upplevelser av tro och kyrka samt att grunden läggs för ett fortsatt
engagemang i församlingen efter konfirmationstiden.
Barn och unga måste ges rätt att själva bestämma och tycka till i frågor som berör
dem. FiSK tror att vi därigenom kan få fler unga att engagera sig i kyrkan och växa i
sin tro.
FiSK värnar möjligheten till konfessionella skolor. Detta uttryck för religionsfrihet är
viktigt för människors identitet med betoning på religion som resurs i det svenska
samhället. Därför intar FiSK en positiv inställning till religiöst motiverade friskolor.
Skollagen ska även i dessa skolor alltid följas och de skolor som inte lever upp till
lagen ska omedelbart stängas.

FiSK vill att gudstjänster och kyrkliga handlingar ska ge människor mening, hjälp och
glädje. En levande kyrka har gudstjänster som balanserar tradition och förnyelse.
Samtidigt som gudstjänsten bärs av det arv vi fått från tidigare generationer, behöver
språk och innehåll tala till dagens människor.
Musiken i gudstjänsten, men också konsertverksamheten utanför själva
gudstjänsten, kan ofta vara en inkörsport i till gudstjänstlivet.

FiSK vill att Svenska kyrkan och dess företrädare aktivt ska delta i det offentliga samtalet. Människor har rätt att förvänta sig att kyrkan tar deras frågor på allvar. Genom att delta i debatter och andra samtal om samhället kan kyrkan utvecklas och bidra till att sprida kunskap om religion och etik. Vi anser att kyrkan har ett särskilt ansvar för att lyfta etiska frågeställningar. De närmaste åren behöver människosyns-perspektiv värnas i den politiska debatten när migrations- och integrationspolitik riskerar att styras av nationalistiska perspektiv och ekonomiska intressen. I frågor om aktiv dödshjälp behöver kyrkliga företrädare värna livsmod och hopp i spänning med respekten för individuell integritet.

Svenska kyrkan har tillsammans med andra kristna samfund i Sverige ett ansvar för att öka kunskapen om kristendom och kristen tro. Den brist på kunskap som idag finns i stor utsträckning hos media och samhällets beslutsfattare bidrar till felaktiga föreställningar om kristen tro och skapar svårigheter att förstå en stor del av vår kultur. FiSK anser att Svenska kyrkan måste ta detta ansvar på allvar.

FiSK vill att Svenska kyrkan och dess företrädare aktivt ska delta i det offentliga
samtalet. Människor har rätt att förvänta sig att kyrkan tar deras frågor på allvar.
Genom att delta i debatter och andra samtal om samhället kan kyrkan utvecklas och
bidra till att sprida kunskap om religion och etik.

FiSK värnar Svenska kyrkan i utlandet. Utlandskyrkans historia sträcker sig långt
tillbaka i tiden. Rötterna finns redan i 1600-talets fartygspräster. Sedan dess har
verksamheten utvecklats och ändrat karaktär i många avseenden. Svenska kyrkan i
utlandet finns fortfarande som en trygg plats och hamn för de svenskar i de
församlingar och på de verksamhetsplatser jorden runt, där Svenska kyrkan finns.
FiSK vill att Svenska kyrkan särskilt ska stödja utlandsförsamlingarnas idéutbyten
kring framgångsrika exempel på hur verksamheterna kan fortleva och utvecklas.

FiSK verkar för att Svenska kyrkan ska vara en förebild i arbetet för ett hållbart
samhälle. Kyrkans ansvar för vår miljö är att ta ansvar för skapelsen.
FiSK vill att kyrkans verksamhet i så hög grad som möjligt ska vara klimatneutral.
Kyrkan ska ligga i framkant med att anamma ny miljövänlig teknik i sin verksamhet
såsom till exempel användandet av miljöbilar, klimatsmarta uppvärmningssystem och
utvecklande av digitala möten.
FiSK vill även att kyrkan ska ha en tydlig miljöprofil i sin egendomsförvaltning.
I församlingar och pastorat kan Svenska kyrkans egen miljödiplomering vara ett
viktigt arbetsverktyg.

Församlingarna uppmuntras att hålla kyrkorna öppna i så hög utsträckning som
möjligt. Det förverkligar vår identitet som en öppen folkkyrka.
FiSK vill att människor ska kunna besöka våra kyrkor utan kostnad, vilket i vissa fall
kan innebära, att en församling ska ha möjlighet att kunna få särskilt ekonomiskt stöd
för detta.
När det är nödvändigt att lägga ned en kyrka eller ett kapell, bör man om möjligt
arbeta för att få en ny användning som bevarar kyrkan eller kapellets särart.