FiSK handlingsprogram

Fria liberaler i Svenska kyrkan - FiSK - samlar liberaler och frisinnade, liksom de som inte tillhör något politiskt parti, att få uppdrag och bli förtroendevalda inom Svenska kyrkan. Vi i FiSK verkar utifrån våra liberala och frisinnade värderingar för att Svenska kyrkan ska fullgöra sitt uppdrag att sprida evangelium om Jesus Kristus. Missionen att sprida omtanke, rättvisa och medkänsla om och för alla är fundamental för oss i FiSK.
FiSK är en nomineringsgrupp med rötterna i folkkyrkan. Tradition och historia är lika viktigt som progressivitet och förnyelse. Vi månar om Svenska kyrkans identitet som trossamfund med evangeliet i centrum. Svenska kyrkan ska vara oberoende från partipolitik och vara en samlande kraft i en komplicerad och otrygg värld.
Vi vill säkerställa att anställda, ideellt engagerade och förtroendevalda i Svenska kyrkan möter alla människor med en öppen och välkomnande attityd. Fisk-symbolen är erkänd i alla
kyrkor. Den var symbol för de första kristna och är fortfarande ett viktigt kristet tecken.
Denna symbol har vi med stolthet gjort till vår.

Kyrkopolitiskt program som PDF

Öppen och fördomsfri kyrka
Vi i FiSK tror att alla människor är skapade till Guds avbild och därför okränkbara.
FiSK vill därför att Svenska kyrkan ska vara en tydlig röst i arbetet med att skapa ett samhälle fritt från diskriminering och där de mänskliga rättigheterna värnas.
FiSK arbetar för att öppenhet och tolerans ska genomsyra samtliga nivåer i Svenska kyrkan liksom i kyrkans internationella arbete.
FiSK kämpar mot rasism, diskriminering och homofobi. Det skall vara självklart att alla par,som önskar vigas kyrkligt, ska mötas välkomnande i alla församlingar.
FiSK bejakar samkönade relationer och har välkomnat ändringarna i Svenska kyrkans vigselordning som numera är könsneutral. FiSK ser helst att alla präster i Svenska kyrkan även viger samkönade par, och FiSK vill vara en aktiv röst för att påverka Svenska kyrkan i denna riktning.

Större valfrihet i Svenska kyrkan
FiSK vill att du själv ska kunna välja den församling du vill tillhöra, vilket inte ska begränsas till den geografiska boendeorten. FiSK anser att det är viktigt att du ska kunna vara aktiv och verka i den församling där du känner dig hemma, t.ex. om du hellre vill tillhöra den församling där du arbetar snarare än den församling där du bor.

Satsa på religionsfrihet, religionsdialog och internationellt arbete
Religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet, som ständigt måste värnas. FiSK vill därför att Svenska kyrkan tydligt markerar mot varje form av kränkning av denna frihet.
Religiösa uttryck ska inte hänvisas till att enbart vara en privatsak osynlig från offentligheten.
FiSK lyfter särskilt fram vikten av ekumeniska relationer och religionsdialog.
FiSK värnar vidare starkt Svenska kyrkans stora engagemang för internationellt bistånd och hjälparbete.
Samtidigt betonar FiSK att medlemmarnas kyrkoavgift i huvudsak ska gå till den lokala verksamheten. Vi ser gärna att församlingar stimulerar olika insamlingsinsatser som stödkonserter m.m.
ACT Svenska kyrkan ska, förutom att vara en insamlingsorganisation, bli bättre på att inspirera och rusta stift och församlingar till internationella utbyten.
Församlingar ska kunna välja specifika insamlingsprojekt att stödja som tidigare var möjligt men nu inte längre är det.

En decentraliserad kyrka
Svenska kyrkan består av församlingar och stift och ytterst av enskilda människor, som vill höra till Svenska kyrkan. FiSK verkar för att Svenska kyrkan förblir en decentraliserad kyrka,
Där den enskilde har möjlighet att påverka och där verksamheten framför allt drivs i församlingarna. Stiftet ska stödja och stimulera församlingarna.
Nationell nivå ska stödja stiften och en viktig uppgift är att öka antalet personer som söker sig till Svenska kyrkans profilyrken. Sedan sekelskiftet har många enskilda församlingar och pastorat lagts samman och de enskilda församlingarna har fått allt mindre att säga till om. Allt mer resurser och verksamheter läggs över på nationell nivå. Centrala administrativa system får inte bli kontraproduktiva och påtvingas församlingarna med dyra obligatoriska avgifter.
FiSK vill att samverkan mellan stift ska kunna ersätta delar av den nationella nivån.
FiSK motsätter sig sammanläggningar av stift.

Förstärk ideella insatser
Ideella insatser från volontärer är nödvändiga om Svenska kyrkan fortsättningsvis ska kunna klara av sitt uppdrag. För att volontärernas ideella engagemang ska hålla hög kvalitet vill FiSK satsa på att Svenska kyrkan ger dem möjlighet till utbildning och handledning för sina uppgifter.
Det är bra att många flickor och kvinnor arbetar ideellt i Svenska kyrkan, men kyrkans volontärarbete och innehåll måste vara utformade så att även pojkar och män känner sig hemma och välkomna i kyrkan. Ett exempel är gosskörer. Musik- och körverksamheten är viktiga delar av det ideella arbetet och av gudstjänstlivet i Svenska kyrkan. FiSK vill verka för att sammanträden för Svenska kyrkans förtroendevalda ska läggas på tider som gör det möjligt även för yrkesarbetande att delta.

Öka kunskapen om kristen tro hos barn och unga
FiSK lägger stor vikt vid det pedagogiska arbetet med barn och unga. Svenska kyrkan har ett stort ansvar att sprida kunskap om kristen tro och kristna värderingar.
Information Classification: InternalDet är därför viktigt att barn och unga får positiva kontakter med Svenska kyrkan. Särskilda strategier behövs för att nå barn och unga i särskilt utsatta områden.
FiSK vill att församlingarna prioriterar konfirmandarbetet och strävar efter att lägerkostnader för konfirmandens familj är så låga som möjligt.
Det är viktigt att ge de unga positiva erfarenheter och upplevelser av tro och kyrka samt att grunden läggs för ett fortsatt engagemang i församlingen efter konfirmationstiden.
Barn och unga måste ges rätt att själva bestämma och tycka till i frågor som berör dem.
FiSK tror att vi därigenom kan få fler unga att engagera sig i Svenska kyrkan och växa i sin tro.
FiSK värnar möjligheten till konfessionella skolor. Detta uttryck för religionsfrihet är viktigt för människors identitet med betoning på religion som resurs i det svenska civilsamhället. Därför intar FiSK en positiv inställning till religiöst motiverade friskolor.
Skollagen ska även i dessa skolor alltid följas och de skolor som inte lever upp till lagen ska omedelbart stängas.

Gudstjänst
FiSK vill att gudstjänster och kyrkliga handlingar ska ge människor mening, hjälp och glädje.
En levande kyrka har gudstjänster som balanserar tradition och förnyelse.
Samtidigt som gudstjänsten bärs av det arv vi fått från tidigare generationer, behöver språk och innehåll tala till dagens människor. Musiken i gudstjänsten, men också konsertverksamheten utanför själva gudstjänsten, kan ofta vara en inkörsport till gudstjänstlivet.
Den nya kyrkohandboken uppfattas av många som begränsande och FiSK vill möjliggöra friare gudstjänstformer.

Kyrkan är kallad till socialt ansvar
FiSK vill att Svenska kyrkan ska ta ett socialt ansvar och stå upp för de mest utsatta i samhället. Diakoni är Svenska kyrkans sociala arbete, som för ut evangeliet såväl i ord som i handling. I Svenska kyrkans sociala arbete är både anställda och volontärer viktiga aktörer.
Svenska kyrkans roll i civilsamhället är ofta betydelsefull, ibland som initiativtagare men ofta också som samverkansaktör

Delta i det offentliga samtalet
FiSK vill att Svenska kyrkan och dess företrädare aktivt ska delta i det offentliga samtalet.
Genom att delta i debatter och andra samtal om samhället kan Svenska kyrkan utvecklas och bidra till att sprida kunskap om religion och etik. Svenska kyrkans identitet som trossamfund ska stå i fokus i samtal och synlighet. Svenska kyrkan ska undvika att vara aktivistisk i samhällsfrågor som ligger långt från kyrkans uppdrag och FiSK är emot att partipolitiska agendor ska styra uttalanden och beslut inom Svenska kyrkan. FiSK är fortsatt för direkta val till församlingar/pastorat, stift och kyrkomöte.

Utveckla Svenska kyrkan i utlandet (SKUT)
FiSK värnar SKUT. FiSK vill att Svenska kyrkan särskilt ska stödja utlandsförsamlingarnas idéutbyten kring framgångsrika exempel på hur verksamheterna kan fortleva och utvecklas.
Det är viktigt att behålla betydelsefulla kyrkobyggnader utomlands som exempelvis Sofiakyrkan i Paris.

Golv och tak på kyrkoavgiften
Kyrkoavgiften ska ha ett golv och ett tak baserat på medlemmarnas beskattningsbara inkomst.
För inkomster under en viss nivå ska kyrkoavgiften vara 0 kronor. Därefter ska avgiften öka proportionerligt upp till en maxnivå, vilket innebär att ingen betalar mer än ett visst takbelopp oavsett inkomst. Detta säkerställer att avgiften är rättvis och tar hänsyn till både låg-och höginkomsttagare.

Värna miljön - kyrkan ska vara klimatsmart
FiSK verkar för att Svenska kyrkan ska vara en förebild i arbetet för ett hållbart samhälle. Svenska kyrkans ansvar för vår miljö är att ta ansvar för skapelsen.
FiSK vill att Svenska kyrkans verksamhet i så hög grad som möjligt ska vara klimatneutral.
Svenska kyrkan ska ligga i framkant med att anamma ny miljövänlig teknik i sin verksamhet såsom till exempel användandet av miljöbilar, klimatsmarta uppvärmningssystem och digitala möten.

FiSK vill även att Svenska kyrkan ska ha en tydlig miljöprofil i sin egendomsförvaltning.
Svenska kyrkans egen miljödiplomering ska vara ett viktigt arbetsverktyg lokalt. Svenska kyrkan ska vara ett positivt föredöme i klimatfrågan men FiSK vill inte att kyrkan tar på sig en aktivistisk roll med pekpinnar och skuldbeläggande.

Gamla byggnader med nya möjligheter
Församlingarna uppmuntras att hålla kyrkorna öppna i så hög utsträckning som möjligt. Det förverkligar vår identitet som en öppen folkkyrka. FiSK vill att människor ska kunna besöka våra kyrkor utan kostnad, vilket i vissa fall kan innebära att en församling ska ha möjlighet att kunna få särskilt ekonomiskt stöd för detta. När det är nödvändigt att lägga ned en kyrka eller ett kapell, bör man om möjligt arbeta för att få en ny användning som bevarar kyrkan eller kapellets särart.
Det statliga stödet KAE (kyrkoantikvarisk ersättning) måste öka, liksom bättre förståelse från länsstyrelser och andra tillståndsgivande myndigheter att friare kunna göra ombyggnader eller förändra fastigheter utan att kulturarvet förvanskas.